Anders Hansen: “Den digitala världen hackar vår hjärna”
Idag lägger vi i snitt tre timmar om dagen på våra mobiltelefoner, ungdomar i snitt fyra timmar. Psykiatrikern Anders Hansen säger i en artikel i Svd att det finns mycket som tyder på att det ökade mobilanvändandet är en bidragande orsak till den kraftiga ökningen av såväl sömnsvårigheter, ångest och stress.
Studier som gjorts på collegestudenter i USA visar att studenter som har mobilen med sig i fickan presterar sämre på koncentrations- och minnestester än de studenter som lämnat mobilen utanför tentasalen. Enligt Anders Hansen har det och göra med att hjärnan hela tiden får jobba med att motstå impulsen att ta upp mobiltelefonen när den finns inom räckhåll. Och att mobilen på så vis “tar av vår mentala bandbredd”, trots att vi inte använder den.
Jag tänker att om vi nu lägger tre timmar om dagen tillsammans med våra mobiltelefoner så vore det högst sannolikt att mobiltelefonanvändandet utöver sömn, ångest, stress och prestationförmåga även påverkar:
- Våra nära relationer. Vi har alla behov av att känna oss sedda och bekräftade av de som står oss nära. För att våra relationer ska hållas levande och utvecklas behöver de näras och ges tid. Och troligt är väl att denna tid minskas om vi sitter så mycket med våra telefoner? Och hur sedda känner vi oss om våra nära mest fokuserar på sin lilla skärm?
- Vår hälsa. Vi vet ju hur viktigt det är för oss med fysisk aktivitet. I Sverige har 46 procent så låg kondition att det är kopplat till “kraftigt ökad sjukdomsrisk”. Det finns såklart många anledningar till att vi inte rör på oss så mycket som vi borde, men jag tror absolut att upplevd tidsbrist utgör en av dem.
- Vår lycka. Många studier tyder på att sociala medier leder till att vi känner oss mindre nöjda med våra liv. Och om det nu är så att många timmar framför mobilen försämrar våra relationer och och gör oss mindre fysiskt aktiva, så finns ju även där ett samband till lägre lycka.
Så, vad kan vi göra, då?
För egen del är jag noga med att aktivt lägga undan mobilen när jag umgås med min familj eller vänner. Jag har också bestämt mig för att vara inne på sociala medier max ett par gånger i veckan eftersom jag vet att det lätt försvinner 20 minuter om jag öppnar exempelvis Instagram. Men samtidigt finns det mängder av stunder då jag så tydligt känner av just det där som Anders Hansen säger i artikeln, att hjärnan aktivt får jobba för att motstå impulsen att ta upp mobilen då den finns i vår närhet. Det kan vara när jag sitter ensam och äter lunch, på bussen på väg till jobbet, när jag kommer ut från ett möte osv.
Hur är det för dig?
Har du någon bra strategi för ditt mobilanvändande? Eller skulle du vilja skapa en? Eller får du det att funka bra ändå?
Allt gott!
Gunilla